022: Lavalampor.

Det förra inlägget var tillägnat Sallad.. För att inte bryta denna tradition tänkte jag att detta också kunde tillägnas henne, bara för att. Liksom.
Visst, lavalampor är väl rätt så coola, men jag gillar inte dem. De bara står där, och rör sig. Typ, upp-och-ned, och åt sidan. Och så är det alltid sådana riktiga lavafärger, som man bara blir trött på. Och de lyser inte så mycket, trots allt. De är inga riktiga lampor, de förtjänar inte sitt namn. Inte alls. Inte riktigt.
Och så en sak, som jag inte riktigt förstått. Inte för att jag någonsin riktigt tänkt på det eller så, men ändå.. En lavalampa kan ju ej bestå av någon glödlampa. Och inte av någon annan sorts sådan där lampa man byter ut heller.. För det liksom flyger runt där inne.. Det är ju jätteskumt. Men vad händer när det liksom 'tar slut'? Alltså, som en vanlig glödlampa tar slut menar jag. Vad som än finns i lavalampan måste ju också ta slut någon gång.. Och.. Och.. Det är ju läskigt. Någon som vet hur det fungerar?
Min syster hade en lavalampa en gång i tiden, tror jag. Hon kanske avskräckte mig.

Heil!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Min lavalampa blev ytterst sårad av detta fördomsfulla inlägg! Dessutom finns det visst en glödlampa i lavalampor! Den sitter under lavan bara, så den syns inte, man ser bara ljuste. Denna lampa värmer lavan så den börjar flyga. Nehe, nu slocknade lavalampan, den blev väl så djupt sårad att den inte hade lust att anstränga sig med att lysa!

2009-05-01 @ 22:05:25
Postat av: Marco Luise

Oh, wow! Of course I have many things to say about how much I desire a lavalamp. Not only one, I mean, without them an important piece of my life would fly away. I remember of when I was a little child. I had a trauma: I asked my mom to go to IKEA [:)] and buy a lavalamp. We went there, but we couldn't find one (I know it seems impossible not to find a lavalamp in the place where your dreams come true, but, you know, Sweden's the perfection and if there wasn't any lavalamp it was probably meant to be this way) so I saw my dreams toppling over. But I consoled with a good dish of köttbullar which I definitely love. I still carry in my pockets a few meatballs, when I go out.

Well, do you think I wrote enough? I think I did.

Well, ok, hejdå, jag älskar dig!

2009-05-01 @ 22:47:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0