107: Kristen Stewarts öron.
Jag såg en näsa på Pågatåget igår, den satt jag och stirrade på i tjugo minuter, den var så perfekt. Denna näsas motsvarighet i öronform skulle mycket väl kunna vara Kristen Stewarts öron. Dessa öron är så perfekta ett par öron kan vara. De är, åh, så asymmetriska, de har en perfekt, lite spetsig form, och de hör bra, inte minst när hon är vampyr. Öronen syns inte så mycket i Twilight-filmen, så om ni vill taga en närmre titt på hennes vackra öron (you should!) bör ni se filmen In the Land of Women från år 2007.
Hej så länge.
106: Fjortisar.
105: Varför det ej bör finnas belysning i skogen.
Det bör ej finnas belysning i våra skogar. Detta stör naturens dygnsrytm, vilket inte är bra. I mörka skogar hade inga skumma och läskiga människor befunnit sig, då de ej ser bättre än någon annan. Det hade alltså inte på något sätt varit farligare att gå i en sådan här mörk skog än i en upplyst. Att en skog är upplyst gör människorna ej upplysta, då upplysning av skogar bringar ut människorna till skogen om nätterna vilket leder till trötthet på skoltid, vilket leder till icke-vetande, vilket leder till ett osmart Sverige.
Slå isönder en skogsstigslykta - för Sveriges bästa!
104:
103: Mot ett sjukt Sverige.
Det bästa hade, såklart, varit om dessa förkylda människor hade stannat hemma. Där tillfrisknar de och kan snart taga sig ut på gatorna igen. Men tyvärr kan inte alla förkylda människor stanna hemma sådär, förkylning anses inte som någon vidare allvarlig sjukdom. Men vad hade hänt om hela Sveriges befolkning blev förkyld samtidigt?
Därför tycker jag att folk som är förkylda, men som ändå går ut på stan, måste bära syrgasmask. En dykarutrustning. Det hade varit hur bra som helst, då de inte på något sätt då skulle kunna smitta någon!
Nu tänker ni säkert att "Herregud, vad läskigt det hade varit med dykarmänniskor på stan!" och där har ni kanske rätt, det finns folk som skulle anse det vara läskigt. Men där har jag också ett förslag, alla förkylda människor (dvs de med dykarutrustning) hade varit tvungna att ha på sig ett hårband, ett spänne, som går runt huvudet. Mitt på huvudet, där uppe, sitter en stor orange morot fastspänd. Den skulle göra att man såg de förkylda människorna på långt håll, och därför förbereda sig så att man inte blir rädd för dykarmänniskorna.
Dykarutrustningarna skulle kunna köpas på Apoteket, till varje utrustning får man en morot.
Säg ja till ett friskare Sverige!
102: Spindelmannens nätutskjutning.
Detta inlägg handlar om hur han skjuter ut nät i filmatiseringen, då hans tillvägagångssätt där är väldigt mycket mer högteknologiskt och utvecklat än i serien.
Som ni säkert alla redan vet, kommer nätet i filmerna ut ifrån handen. Denna hand är ingen vanlig hand, då det ej fungerar att skjuta ut nät ur vanliga händer. Denna extremt avancerade hand tillhör Peter Parker, och sådan blir en hand om handens innehavare blivit biten av en radioaktiv spindel. Att du skall bli biten av en sådan behöver du inte satsa för mycket på, då det ej kommer att hända.
Peter Parker kan dock skatta sig lycklig, då han blivit biten av en ack så radioaktiv spindel. Detta gjorde hans hand allt annat än medioker, då han kan skjuta ut spindelnät, vilket avslöjades redan i rubriken. Oj vilket meningsfullt inlägg! Hej!
101: Tygblommor.
För att tygblommor skall växa behövs inget vatten, då tygblommor ej växer. Tygblommor vissnar inte heller, då de ej är levande i samma grad som vanliga blommor - de är levande på en ack så mycket högre växel. För att vara en blomma, en blomma som trivs i alla väder, i alla kläder och hos alla fäder - behövs en åh så hög intelligensnivå. Tygblommor är hajare på marknadsföring, då de kan överleva på uttorkade ställen utan gurkor. På detta sätt är de också högt medvetna om miljön och dess tillstånd då de ej bidrar till någon utsläppning av avgaser (från gurkflygplanen - läs inlägg numero 100). Tygblommor är stommen till ett grönskande samhälle även på icke-grönskande mark. Då tygblommor ej har någon (offentlig) näsa överlever de till och med i galna fyllegubbars framsäten. Även då fyllegubbarna fifflar med kriminella saker i baksätet skvallrar ej tygblomman då de är av hängiven och trogen natur. När fyllegubbarna senare krockar (av fyllan) överlever tygblomman utan en skråma. Tygblommor går sedan lätt vidare i sina liv för att sprida glädje till någon annan - ej krockad - människa, då de ej är långsinta.
Pga dess ingredienser är tygblommor lätta till vikten och bäres lätt med vart än vinden för tygblommehavaren. Alla har rätt till varsin tygblomma!
Dagens inlägg avslutas med ett fint ordspråk från Lisas och Fridas sida: "Även våldtäktsmän har rätt till tygblommor, men mycket annat har de inte rätt till."
Ciao!
100: Gurkor.
Att detta är denna bloggs hundrade inlägg ignorerar vi helt, då jag inte finner någonting om det att skriva.
Gurkor består i vilket fall som helst av extremt mycket vatten och skulle därför kunna komma till stor nytta i uttorkade områden (läs: uttorkade områden (nej, jag kom inte på något uttorkat område)). Att transportera gurkorna till dessa ställen skulle dock kunna föra med sig en del problematik då vatten är tungt, gurkor består av massor av vatten och så bor det massor av människor i uttorkade områden. Att gurkor inte heller är så värst mättande (då de består till största delen av vatten (vilket dock skulle vara bra för det uttorkade)) gynnar inte hungern så värst. Detta hade i sin tur ledit till massor av avgaser utsläppta av flygplan med transportsträckan Uttorkade områden -> Icke-uttorkade områden (tur/retur). Eftersom ingen i denna värld någonsin skulle komma på idén att rulla ned gurkorna dit (de är trots allt rundade på ena sidan) är slutsatsen av allt detta att gurkor är onda då de endast ställer till med problem.
099: Fyrtiotalisterna.
De växte upp i krig, deras mödrar var hemmafruar och de hade ingen dator. De såg Elvis bli stor. De fick lyssna på The Beatles. De såg Elvis dö.
De var runt femtio på nittiotalet, vilket resulterade i Backstreet Boys på deras femtioårsfest. 1998 kom Furbies och då var de för gamla för att köpa dem utan skam. Datorn blev ett stort fenomen, och nu är de för gamla för att gå till Blodbussen.
Fyrtiotalisterna är ett utsatt folk. Twilight är de för gamla för att accepteras som fans, och om de sitter vid datorn.. Då blir de betraktade som pedofiler.
Elvaåringar nuförtiden behöver inte ha femtioårsfester med Backstreet Boys-musik, de växer inte upp i krig och de ser inte Elvis dö. Dessutom har de hur många internetsidor som helst att vistas på.
KPwebben är en sida för barn, man skall vara barn så länge som möjligt. Även vid 65 års ålder är man barn, man är sina föräldrars barn. Även om dessa vinkar (eller nickar) i himlen.
Därför borde KPwebben vara en sida för fjortonåringar och uppåt (gräns satt precis så att Bengan kommer in), det kan ni väl unna fyrtiotalisterna?
Minderåriga får studsa katten Nils, men ej entra forumet.
098: Sockor.
Sockor må vara uppbyggda ypperligt simpelt, men ack! Så användbara! De värmer. De pryder. De smider.
Sockor finns i all världens kulörer och valörer, randiga, prickiga.. Har du fula tår? Dölj dem med sockor! Har du sjudundrandes snygga tår? Klipp av framdelen av strumporna, än värmer dem dina fötter, ack framhäver dina tår!
Det finns hårda sockor, och så finns det de som andas. They're aliiiive!
Hajjda.
097: Icas spraygrädde.
Att grädde forslas ut från en sprayflaska, en likadan flaska man förvarar hårmousse och.. hårmousse i, kanske inte alltid betraktas som fräscht. Att grädden och hårmoussen också ser likadana ut, kan göra att man känner en viss osäkerhet när man äter denna grädde (hårmousse?).
Sprayflaskgrädde finns dock fortfarande att köpa i diverse livsmedelsaffärer och de är inte här för att försvinna.
096: Furbies.
En furby är en talande, elektronisk, leksak vars storhetstid verkade de sista två åren av 1900-talet samt år 2000. Dessa varelser kan, som sagt, tala. Från början talade de endast Furbish, men på senare tid inflyttades det fler och fler engelsktalande furbies världen över. Detta hade såklart varit okej om det var brittisk engelska de talade, men så var inte fallet.
Fallet var sådant att de talade den fulaste amerikanska engelska du kan tänka dig, en robotisk amerikansk engelska till och med. Det är därför, ja just därför, furbies skall utrotas.
Jo, de är såklart redan så gott som utrotade, men nu är det tid för oss att utrota dem helt. Få bort de sista små ugglorna från vår planet. Från vårt solsystem. Från vår galax.
Om du ser en furby, bränn den. Om du hör en furby tala, bränn den. Om du råkar få en furby i huvudet, bränn den. BRÄNN, BRÄNN, BRÄNN!!!11!!one1!!
095: Praktisk återanvändning av batterier.
Ingenting ont om batteriboxarna, de är bra. Men vart tar batterierna vägen sen? De tar plats, är till ingen nytta. Detta fick mig att tänka, vad kan man göra med batterierna?
Jo, en perfekt lösning hade varit att skicka dem till Afrika. Där hade de varit praktiska byggstenar, till fina hem. Fina hem med fint mönstrade väggar, väggar beprydda av Duracellkaniner, Nikon- och Konnoclogos. Väggar som inte rasar av en vind, och väggar som inte släpper in för mycket värme.
Batterierna hade ej varit miljöfarliga att transportera till Afrika, då deras form är mycket praktisk. Batterierna kan rulla dit, via Autobahn och Galapagos.
"-Kyrkan lät mig inte spela fotboll."
094: Nöd.
För att folk i nöd ska få sin efterfrågade hjälp skall de också förtjäna den. Mitt förslag är att alla människor här i världen skall gå runt med en lapp i pannan, där pannans ägares favoritlåt står. Om man vill ha just den pannans hjälp, då börjar man sjunga på låten där står. Då har pannan blivit underhållen och kan med gott hjärta gå fram och hjälpa personen i nöd.
Om man ej känner till låten som står i pannan, då börjar man helt enkelt att sjunga "Womanizer" av Britney Spears.
093:
För att nå sitt slutliga mål, sitt hem, gick Lusse sakta ned för den tätbeväxta gatan. Till höger om henne doldes en lekplats av de gröna träden, det var därifrån hon hörde ett prassel.
I tro om att det bara var en katt fortsatte hon likgiltigt längs trottoaren, ovetandes om vad snart skulle komma att ske.
Allt hände så snabbt, splash boom bang och så var hon inte längre ensam på trottoaren. Purvo-Dunne och hans hängivna fränder var nu efter Lusse, som en svans. Lusse kunde känna röken från deras utandningar, fyllda av tjyfvrökt nyfikenhet och rädsla.
Rädslan var det inte vara Purvo-Dunne & Co som kände, inte heller Lusse kände sig helt bekväm i sitt nyfunna sällskap. På Purvo-Dunnes tilltal och försök till konversation svarade ej Lusse, och inte heller höll hon upp dörren för sina förföljare när hon entrade sin uppgång. Ånger är nu Lusses ledord.
Lusse borde såklart agerat mer socialt, och öppnat upp sina vidder för vidare bekantskap. Lusse har nu sumpat sina chanser, och det hela förbättrades inte av att Mutte flyttat till Belgien.
Lusse, Purvo-Dunne och Mutte heter egentligen någonting annat.
